Finlandssvenskheten som får mig att skämmas

 

Finska fyllerister i Stockholm eller dopade finska skidåkare… Nej, ingenting med Finland får mig att skämmas så mycket som en del Finlandssvenskar.

Svekomaner, östsvenskar, bygdesvenskar, Finlandssvensk samling och Sfp’s mörka historia. Inte behöver man vända många stenar eller gräva särskilt djupt för att blotta ett förakt för det finska som hämtar näring från rasbiologi och språkstrider samtidigt som det blottar ett sjukligt självförhärligande. Men, kan man kalla det rasism när vi talar om två genetiskt och kulturellt väldigt lika och i många fall identiska grupper, som förvisso talar olika språk? Jo, bland Svenskfinlands fanatiker är det fullt möjligt, om man aktivt glömmer bort att man som Finlandssvensk med största sannolikhet faktiskt har ett finskt ursprung… Den gemensamma nämnaren för alla fanatiker är förstås Det Finska Hotet. Med stort H. Väldigt stort H. Det har varit stort sedan, låt mig se, 1865.

Precis, Det Finska Hotet har hotat Finlands svenskatalande befolkning i nästan 150 år. Det har aldrig varit så stort som nu 2009. Eller förresten, det var som störst 1923. Nej, det var nog som störst 1875. Som ni ser. Det Finska Hotet har alltid varit stort. Vad har Finlands svenskar gjort för att minska faran för ett utplånande av det svenska i Finland? Man har emigrerat.

Precis. Man har lämnat Svenskfinland, gissa om det underlättat Finlandssvenskens överlevnad i Finland?

Vad har Finlandssvenskar gjort för att öka den finskatalande befolkningens förståelse för och minska eventuell illvilja mot Finlandssvenskheten? Aktivt underblåst i alla andra länder avlagda förklenande rasteorier om finnar och konsekvent upprätthålla myten om att Finlands svenska talande är den samhällsbärande befolkningen utan vilka det aldrig skulle funnits något Finland. Orsaken kan ligga i att delar av den finlandssvenska befolkningen är invaggade i en självbedrägelse som lyder: Vi är en germansk, och därmed mer civiliserad, folkspillra i ett hav av ociviliserade uralska främlingar. Självbedrägelsen är resultatet av ett mytbildande upplysningsarbete som pågått lika länge som Det Finska Hotet existerat. Gissa om det gör finnen i gemen glad i hatten över finlandssvenskheten? 

Låt mig vara brutalt rakt på sak; ingen grupp har gjort mer skada för vår gemensamma nationella självkänsla som Finlands helt egna svenskatalande befolkning.  

Om det bara inte vore så pinsamt för vår svenskatalande befolkning att moderna genanalyser kombinerat med den mera traditionella släktforskningen kullkastar myten om en germansk folkspillra.  Österbottens finlandssvenskar och finnar är i praktiken genetiskt oskiljaktiga och har en lång tradition av ingifte över språkgränserna.

Det är nu just detta som får mig att skämmas. Österbottens finlandssvenskar och finnar är i praktiken genetiskt oskiljaktiga och har en lång tradition av ingifte över språkgränserna. Finnarna är lika mycket germaner som svenskarna är finsk ugrier. Ändå är det vi och de. Här har vi, inom landets gränser, ett folk med två språk, x och y, varav den grupp som talar språk x anser sig ha rätt att förringa den grupp som talar språk y, enbart för att de talar språk y.

Jag säger inte att det inte finns skillnader mellan svensktalande Lars-Göran från Vasa och finsktalande Olli-Pekka från Vaasa. Självklart finns det flera saker som gör dessa två olika men, fanatiska finlandssvenskar förstärker dessa till praktiskt taget oöverkomliga kulturella hinder, två olika världar. Det fanns förr större regionala skillnader i Finland än idag, som tydligast tog sig uttryck i hur levebrödet skaffades i olika ekologiska zoner. Dessa regionala skillnader fanns inte bara i Finland utan t. ex. även i Sverige. En del var fiskare och kanske säljägare och andra var jordbrukare långt från havet eller boskapsskötare i fjällen, alla med egna traditioner och trosföreställningar.

Hur lika kunde en ålfiskande Skåning vara med en skogsarbetare från norra Jämtland? Var skillnaden större än mellan en jordbrukare från Kalajoki eller en fiskare från Karleby? Knappast. Men det är just det som “fanatikerna” hävdar.

Det finns än idag regionala skillnader, inte bara i Finland utan överraskande nog även i Sverige. De regionala skillnaderna är märkbart mindre i Sverige tack vare ett intensivt försvenskningsarbete av Skåne, Gotland, Jämtland och Norrbotten och målinriktat utstampande av olikheter i byggandet av den svenska nationalstaten. Men i Finland har man tvärtemot intensivt arbetat för att förstärka skillnaderna. Och vilka är det som arbetat mest för att öka skillnaderna, bevara motsatsförhållande? En vild gissning? Någon?

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s


%d bloggers like this: